Utomhus

Att välja dörrar & fönster

Att välja dörrar & fönster

Ytterdörren är husets ansikte utåt och säger mycket om de män-niskor som bor i huset. Den välkomnar dig och är det första in-trycket dina gäster får. Den ska också fylla alla kvalitets- och trygg-hetskrav som finns på marknaden. Håller dörren hög standard kan du ha glädje av den i många år framöver. Att välja ytterdörr är med andra ord något som kräver en del övervägning. Välj dörren med omsorg. Den ska både passa till ditt hus, din omgivning och dig själv.

Olika stilar
På marknaden finns det idag många olika stilar att välja bland. Ut-trycksfulla dörrar inspirerade av 1800-talets senare hälft med spröj-sar, urfräsningar och speglar, dörrar med inspiration från 30-talets eleganta funkisstil, dörrar med stark utstrålning och personlighet där några är klassiska andra mer futuristiska.

Med eller utan glas
I en hall eller annat utrymme utan fönster, ger glas i ytterdörren ett insläpp av naturligt ljus. Vill du ha fri sikt genom dörren väljer du transparent glas, men tänk på att det också ger fri sikt in. Ett alternativ kan vara ett ogenomskinligt glas som bara släpper in ljuset.många dörrar ska behandlasDet finns en mängd olika material att välja på och många ska behandlas olika. Obehandlade furudörrar ska laseras eller täckla-seras, teakdörrar och ekdörrar ska efter montering behandlas med träolja, fanerade dörrar kräver ingen ytterligare behandling, och målade dörrar kan målas med tvåkomponent täckfärg med hög utomhusbeständighet.

Målat eller trärent
Med en målad yta kan man ge huset ett lyft genom en färgsättning som antingen smälter in eller bryter av, allt efter tycke och smak. Exempelvis kan en målad dörr vara neutral i vitt, välkomnande och varm i rött, lugn och behaglig i grönt eller sval och fräsch i blått. Stilfulla ytor i äkta trä ger också olika intryck: Ek ger ett mjukt och fräscht intryck. Ytan på dörren bör matcha husets stil och dess fönster. Precis som med innerdörrarna måste du beakta vad som dominerar i husets framtoning.

Fönstren är husets ögon
Om ytterdörren är husets ansikte så är fönstren husets ögon. Föns-ter har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exte-riör och interiör en speciell karaktär. Fönster är de mest markanta delarna av husets fasad och därför har fönstrens stil och uppbygg-nad stor betydelse för hur din bostad upplevs.

Harmoniskt helhetsintryck
Det finns många olika hustyper, som var och en har sin egen ka-raktäristiska fönsterstil. Var uppmärksam på vilken stil och vilket intryck som är karaktäristiskt för ditt hus och välj fönster som pas-sar. Det finns inget entydigt svar på vilken fönstertyp som är rätt för en bestämd hustyp. Det viktigaste är att få en sammanhängande stil och att skapa ett harmoniskt helhetsintryck, men det gäller också att respektera husets stil.

Ljus, luft och värme
Lika viktigt som utseendet, är också isoleringsförmågan samt mäng-den inkommande ljus och luft. Samtidigt är det mycket fokus på energioptimering genom att placera fönster rätt i förhållande till dagsljusinsläpp och värmeinstrålning.

Marksten

Sten i trädgården

Möjligheterna för stenläggning i trädgården med marksten är ändlösa. För att få rätt känsla och stil för just din trädgård går det att kombinera, variera och blanda både material och mönster på många olika sätt.

ATT SÄTTA MARKSTEN är en konst som inte bara kräver hårt arbete, utan även en känsla för hur stenen smälter in i naturen. Alltför ofta ser man stora sterila stenöknar, men om man integrerar stenen med grönskan får man ett naturligt intryck. Låt därför rabatter och marktäckande växter rama in det stensatta området.

VAR NOGGRANN
Är man hyfsat händig och noggrann kan man själv sätta marksten i trädgården. Det viktigaste är att man gör ett bra underarbete, så var därför noggrann och se till att du har de rätta verktygen.

1. Gräv ur den tänkta plattytan 20–25 cm, till garageuppfart gräver du 30–35 cm. Gräv ytan något större än den egentliga plattläggningen, 10 cm runt om. Gräv ut ytan med samma fall som det skall vara på färdig yta. Rekommenderat fall 1–2 cm per meter för god vattenavrinning. Luta ytan från huset.

2. Den utgrävda ytans botten ska vara jämn. Vid leriga jordar kan en geotextil typ Polyfelt läggas ut för att täcka hela bottenytan. Polyfeltduken kommer att förhindra att jordmassorna blandar sig med det påförda gruslagret. Bärlagret läggs ut, 10–15 cm tjockt. Beräkna mängden bärlager så att plats finns till markstenens/plattans tjocklek och 3 cm sättsand. Använd 0:18 samkross eller motsvarande till bärlagret. Om trädgårdskantstöd skall användas sätts de nu. Lägg ut ett provskift med markstenar/plattor så att kantstöden kommer på rätt avstånd för att undvika onödiga kapningar.

3. Komprimera bärlagret med vibroplatta eller på gångytor möjligen genom att vattnas ner. Använd lätt vibroplatta ca. 80–100 kg tjänstevikt. Jämna ytan så att den följer den tänkta plattytans profil, spänn snöre och kontrollmät. Kvar upp till färdig plattyta ska nu vara 3 cm för avdragssand/sättsand plus plattans/markstenens tjocklek.

4. Nu kan sättsanden läggas över ytan. Lagret bör vara ca. 3 cm djupt för att inte bli ett elastiskt underlag. Lagret komprimeras lätt som tidigare. I detta läggs nu de avdragsbanor av rör eller stålprofiler som vägs av så att de sins emellan ligger på rätt nivå och parallellt med varandra. Avdragsskivan ska då axla bägge samtidigt och avdragen yta skall nu vara i nivå med markstenarnas/plattornas tänkta
undersida. Spännsnöret underlättar invägningen av banorna. Ytan ska ha ett visst fall för att leda bort regnvatten från huset, normalt 1–2 cm per meter. Jämna avdragssanden mellan banorna, där ska nu vara ett visst överflöd som sedan dras av mellan banorna med avdragsskivan. Skivan trycks mot banorna samtidigt som du för den mot dig och i och med det får en färdig bädd att lägga plattorna på.

5. Ta bort banorna ur bädden och återfyll försiktigt. Nu kan läggningen påbörjas. Markstenarna ska ha en fog på 3 mm. Fogen är ytans elastiska del och är speciellt viktig för ytor som kommer att utsättas för tyngre belastning ex. garageuppfarter och andra körytor. Börja med att provlägga ett helt skift så att fogarna kan justeras och onödiga kapningar undviks.

6. Det avslutade arbetet består i att noga se till att fogen blir fylld! Fogsanden kan lämpligen bestå av 0:2 mm sand, som borstas och vattnas ner i fler omgångar innan ytan tas i bruk. Det är särskilt viktigt när det gäller garageuppfarter. S:t Eriks fogsand finns i 25-kilos säckar. 1 kilo fogsand räcker till ca 4–5 meter löpfog beroende på markstenens/plattans tjocklek. Spara fogsand så att du kan underhålla fogarna den första tiden. Ytor lagda med marksten, 60 mm eller tjockare och för fordonstrafik, bör efter fogning sopas rena och komprimeras lätt med vibroplatta.

7. Ytterkant – ytans akilleshäl. En svaghet som de flesta läggningar har är själva låsningen av ytan. Med låsning menas i dessa fall den ram som håller ytan på plats, framför allt mot mjuka ytor som gräsmatta och planteringar. Där svängande bilar vrider stenarna från varandra kan kantstöden sättas i jordfuktad betong= en del cement+ tre delar grus, som blandas utan vatten och eftervattnas försiktigt när allt är färdigt, eller dold betongkant (jordfuktad betong) under markstenen. Avsluta gärna den lagda ytan med en större dimension som håller ihop läggningen.

Källa: S:T Eriks

Kakel i köket

Kakel i köket

Kakelplattor är lätta att göra rena, håller i evighet och är vackra att se på. Med kakel kan du skapa en kulinarisk miljö i köket där familj och gäster gärna umgås. Du kan själv kakla väggen så familjen får ett nytt, spännande kök.

VID PLATTSÄTTNING MÅSTE underlaget vara stabilt, men mellan diskbänk och överskåp duger de flesta underlag. Godkända underlag är gipsskivor, lättbetong, puts, spackel och betong, men skivor av trä är inte att rekommendera. Om ytorna är plana och mönstret enkelt kan en händig villaägare åstadkomma ett fullgott resultat.

MÄT UPP OCH PLANERA
Börja med att mäta upp ytan för att beräkna materialåtgången. Ta reda på det exakta formatet på de plattor du tänker använda och lägg till 2-3 mm fog för kakelplattor. När du har räknat ut totala åtgången, lägg på ca 5 % som säkerhetsmarginal.

MOTHÅLL
Innan du börjar kakla monterar du en mothållslist i underkant av väggen. Listen sätts med övre kanten där andra raden kakel ska sättas och garanterar att inte plattorna sjunker innan fästmassan torkat. När övrig kakel är satt tas listen bort och den första raden kakel kan sättas.

FÖRDELA FÄSTMASSAN
När väggen är torr, slät och ren är det bara att blanda fästmassan efter bruksanvisningen på förpackningen. Fördela massan nedifrån och upp med en murslev. Stryk inte ut mer än du kan plattsätta på 15 minuter.

KAKLET PÅ PLATS
Använd vattenpass så att raderna blir horisontella när du kaklar. Börja alltid nerifrån och arbeta dig uppåt. Mellan de första lodräta raderna lägger du fogsnören så att avstånden blir de rätta. Längre upp på väggen använder du fogsnöre för att få de horisontella avstånden rätt. För att dela på kakelplattor använder du en kakelskärare som finns att hyra där man köper kakel.

FOGA
Efter tolv timmar är det dags att börja foga. Blanda fogmassan efter anvisningarna på paketet. Dra bort fogsnörena innan du fogar. Dra ut fogmassan diagonalt med en gummiskrapa tills skarvarna är fyllda. Skrapa bort överflödet.

TVÄTTA RENT
Vänta en halvtimme tills fogarna har torkat ordentligt innan du tvättar rent med en urvriden svamp, som du sköljer ur mellan varven. Avsluta med att polera plattorna med en mjuk trasa. Du bör duscha fogarna med en sprutflaska efter några timmar för att få fogen starkare.

SILIKONFOG
I hörn och övergångar måste fogarna vara elastiska och där använder du våtrumssilikon. För att få en fin fog sätter du markeringstejp på båda sidor av fogen och jämnar till den med ett finger doppat i ljummet tvålvatten. Tejpen tas bort med detsamma.

Sidor