Del 1: Fuktskadade hus

Alltfler nybyggda såväl som äldre hus drabbas av skador på grund av fukt. I en artikelserie informerar Villa Aktuellt om problemen med fukt i huset och hur man kommer till rätta med dem.

SOM HUSÄGARE ÄR DET VIKTIGT att lära sig grunderna i underhåll och skötsel av sitt hus. Fukt är ett stort problem som drabbar många hus och som kan vara svårt upptäcka. I en artikelserie kommer vi att gå igenom varför fuktproblem uppstår och vad man kan göra för att åtgärda problemen.

LUKT AV JORDKÄLLARE
Det är vanligt att fukt- och mögelskador ger sig till känna först och främst genom en obehaglig lukt i huset. Det blir en lukt av jordkällare, som gärna sätter sig i både bohag och kläder. Skadorna avslöjas ofta genom att vänner och bekanta påpekar att det luktar. Många tror att skadorna beror på byggfusk eller brister i utförandet, men så behöver det inte vara. Det finns naturligtvis många olika typer av problem. Generellt kan man säga att organiskt material inte skall ha direktkontakt med fuktig betong.

INGEN BRA LÖSNING
Under 70-talet byggdes många småhus i Sverige. Platta på mark blev ett vanligt grundläggningssätt. Det gick fort och till låg kostnad. För att kunna bygga ett övergolv på plattan göt man ofta in träreglar i betongen och så småningom även impregnerat trä.
Dessutom fanns ibland skräp på plattan. Att bygga in trävirke i en betongplatta är ingen bra lösning. Impregnerat trä ruttnar inte, men avger obehagliga gaser när träet blir fuktigt. Ett annat alternativ var att avjämna plattan med sand, vilken dock så småningom blev fuktig.

NY BYGGTEKNIK
När problemen med den här sortens grundläggning uppdagade började man snegla på äldre byggnadsteknik och krypgrunden blev allt vanligare. Att översätta den gamla torpargrunden till modernt byggande visade sig emellertid inte vara problemfritt. Utvecklingen av byggteknik, byggmaterial och energiteknik har varit snabb under de senaste årtiondena. Detta har lett till att hus byggts med konstruktioner som inte anpassats till fuktförhållandena.
Energisnål byggteknik har dels gjort konstruktionerna känsliga för fuktskador, dels lett till tätare hus med sämre ventilation. Idag är husen välisolerade och läcker inte så mycket värme genom bjälklaget. Det gör att luften blir alltför fuktig i kryputrymmet. Fuktig och skräpig markbotten kan också ställa till problem.

VANLIGA FUKTPROBLEM
Konstruktioner som ofta ger upphov till fuktskador är grundläggning med betongplatta på mark som inte har underliggande värmeisolering, eller invändigt isolerade källarväggar. Skador förekommer naturligtvis även i andra typer av konstruktioner, såsom inredda källare och souterränghus. Fuktproblem är också vanliga i byggnader som har låglutande eller platta tak. Sådana konstruktioner var vanliga på 60-och 70-talet. Trots att man idag har bättre kunskaper byggs fortfarande fukt in i hus.

SVÅRA KONSEKVENSER
Så många som vart tredje hus i Stockholmsregionen har problem med fukt, mögel, röta eller hussvamp och orsakerna kan vara många. Något som är gemensamt för de allra flesta drabbade hus är att skadorna upptäcks för sent. Konsekvenserna är både besvärliga och dyra. Skadat material måste tas bort, huset ska torka upp och gamla konstruktioner ska ersättas med nya.
För att undvika fuktproblem är det egentligen bara att ha kontroll på hur fukten transporteras och på så sätt kontrollera så att fukthalterna hålls på en acceptabel nivå.

Bildtext A: Mark som lutar mot huset och stuprör som slutar för högt, ger vatten mot källarväggen och kapillärsug in i väggen.

Bildtext B: Brister i väggdränering för källarväggar och dräneringsledning gör att grunden kan komma att stå i vatten alternativt att vatten kan stå mot källarväggen vilket kan ge inläckage och kapillärsug in i grunden

Bildtext C: Avsaknad av kapillärbrytande skikt innebär att vatten kan vandra kapillärt in i väggen och upp genom grundsulor och golv.

Bildtext D: Täta skikt på grundmurens utsida innebär att all fukt måste torka inåt, vilket kan förorsaka fuktproblem, missfärgning m.m. på insidan, framförallt om källarväggens insida är målad.

Bildtext E: Invändig värmeisolering ger kall källarvägg med hög relativ fuktighet, liknande den som är i marken.

Bildtext F: Avsaknad av utvärtes värmeisolering ökar temperaturen och ångtrycket/ånghalten i marken så att vi får inåtgående fuktvandring.

Text: Poul Heie
Källa: Tidningen Villa Aktuellt

Poul Heie