Villainbrott: Samarbete lönar sig

I månadens säkerhetskrönika berättar Fredrik Gårdare, chef för insatsen mot bostadsinbrott i Stockholms län, om polisens prioriterade insats mot bostadsinbrotten och vad den resulterade i.

Det blev en dramatisk uppgång av antalet bostadsinbrott i Stockholmsregionen under 2006. När ökningen fortsatte och drabbade hela landet prioriterade Polisen upp problemet och jag fick förtroendet att leda den största operativa insats som gjorts. Den fokuserades mot gärningsmännen, dvs. tjuvarna och hälarna.

Nya kontaktvägar
Insatsen kopplades ihop med det traditionellt brottsförebyggande arbetet, engagerade poliser som sedan länge jobbat med råd och stöd, som grannsamverkan. Vidare till de särskilda inbrottsundersökare som åker till brottsplatsen och letar spår. Samarbetshänder sträcktes ut och kontaktvägar byggdes med andra som jobbar mot problemet: Säkerhetsbranschens engagemang i skydd, försäkringsbolagens ansträngningar och förebyggande verksamhet som stöldskyddsföreningen.

Färre inbrott
Tillsammans fick vi en mycket bra lägesbild och dynamiska effekter. Det lönade sig att vi alla kavlade upp skjortärmarna. Inbrottsökningen stannade av direkt och efter några månader började den sjunka. Först i de mest utsatta bostadsområdena. Sedan vidare regional och nationellt, som ringar på vatten. Om än från en låg nivå fick vi en fördubbling av uppklarade brott, dvs. domar i domstol.

Multikriminella
När vi satte igång med arbetet samlade vi ihop kunskaper om vilka som sysslar med bostadsinbrott. Det blev en lista på flera hundra namn bara i Stockholmsregionen. Vi analyserade, strukturerade och kartlade. Vi såg direkt ett flertal välkända gäng som är lokala makthavare i sina bostadsområden. Grupper som har en påverkan i lokalsamhället genom ett våldskapital. Dessa gäng är i grunden multikriminella och mycket brottsaktiva. Några hade fått extra smak på just bostäder. Vi såg även ett flertal grupper från utlandet. Nätverk som tidvis befinner sig i landet och i flera fall även är verksamma med samma brottslighet i andra länder. Vi såg inte så många ensamma narkotikabrukare, vilket kanske är den traditionella bilden av en inbrottstjuv.

Organiserade ligor
Vår insats fokuserade på de grupper som var mest brottsaktiva och som jobbade organiserat med inbrott. Vi hade särskild spaning på nyckelpersoner och jagade även några storhälare. Under två år tog vi 217 personer med fingrarna i godisskålen. De greps under förberedandet, under genomförandet eller efteråt. Några tog vi flera gånger. 1/3 av inbrottstjuvarna ingår i en gruppering från utsatta bostadsområden. 1/3 var inresta och ingår i nätverk från ett tiotal länder. 1/3 är andra kategorier, som tunga missbrukare, alkoholpåverkade ungdomar samt specialister på avancerade stölder. De två första kategorierna ringer alltid på dörren innan de sätter igång, vilket jag kommer förklara i min krönika nästa månad.

TEXT: FREDRIK GÅRDARE FOTO: POLISEN

admin
Artikelämnen: 
Läsarnas betyg: 
Inga röster än