Insektshotell på köpet

Städning pågår och jag känner mig katastrofalt efter i år. Endast ett äppelträd av sju är beskurna och under brer snabbt lökmattorna ut sig. Även om våren är sen, verkar det som det som växterna har tänkt att ta igen förlorad tid. Det känns som de legat där i jorden och hållit andan till bristningsgränsen och sen far upp som pilar för att få luft och ljus. 

Den vanliga vintergäcken har nästan blommat över.

Den dubbla som kommer betydligt senare är som finast nu.

Påskriset är avklätt och sparat bakom uthuset för att bli klätterstöd till nån av ärtsorterna om en dryg månad eller så.

Knippen av ihåliga fjolårsstjälkar blir insektshotell. I år gjorde jag av sparris, andra år har jag tagit riddarsporre, men allt ihåligt funkar som grövre elefantgräs och bambu. Man tar helt enkelt vad man har. Ihåligheten bör var 5-6 mm i diameter. Jag brukar ta en tretumsspik och göra fri passage i rören, klipper av i 20 -25 cm bitar och buntar ihop med snöre. Paketen hängs upp i träd och buskar, halvsoligt i maghöjd. Jag vill ju ha många pollinerande insekter och liv i trädgården. Risbunten kommer framför allt att tilltala vildbina.


Humledrottningarna har dykt upp. Jag är i full beundran för dessa övervintrande små kämpar (ja, de är förstås rätt stora i förhållande till övriga bin) som klarat sig och nu systematisk samlar energi från blomma till blomma för att starta upp ett nytt samhälle och lämna stafettpinnen vidare. Hur gör man för att inte frysa ihjäl när det är djup tjäle och nära -20 grader? Jag försöker hjälpa de stackare som förirrar sig in i växthuset. Hur kan det vara att de hittar in och inte kan ta samma väg tillbaka ut. Nåt i programmeringen om att hela tiden finna nya områden för mattillgång eller vad? Spännande med humlor och bin. Det finns hur mycket som helst att lära sig.
 Allt gott

--//--

Fler trädgårds- och odlingslänkar hos TrädgårdsFägring. Klicka HÄR

Anette Brunsell