Det var en gång en lökvagn...

Mellandagar brukar innebära mer eller mindre städning av den garageplats som jag på nåder förfogar över för mitt planteri. Nu är det dags för nya sådder och det gäller att röja undan efter allt julpysslande med kransar och grupper. Inte gör det saken bättre att jag ser möjligheter i diverse skräp. Jag tänker inte plåga er med alla mina tankar om detta utan nöjer mig med södra kortsidan.

När du kommit över värsta chocken kan du urskilja en ställning med trådkorgar i mitten. En bra idé tyckte jag när jag bad mannen bygga den eftersom den går på hjul. Tanken var att torka löken på hyllorna utomhus i vackert väder och lätt kunna dra in den när det börjar regna. 

Jo, det funkade en säsong eller två. Sen blev det missväxt och alla hyllorna behövdes inte. Det fylldes på med annat och det växte upp högar runt som nu gör det ganska svårt att rulla ut i en handvändning. Löken får torkas på annat sätt. Annars kände jag mig nöjd med idén, liksom att kroka fast korgar och annat i ett armeringsnät i taket, men desto mer plats man har ju mer sparar man på.

En timme senare...

Vagnen befriad från udda handskar, gamla skyltar och annat skräp. Det går att ta sig fram till flätade korgen med rödlök och schalottenlök, pumpor och vitlöksfläta.

Alla plastburkar sorterade i storleksordning redo för sådder. Eftersom jag inte kan komma ihåg när jag köpte nåt förpackat i plastkartong senast, är jag rädd om mitt lager och återanvänder från år till år. Särskilt bra är de med lock och hål i botten som har bra storlek och går snabbast att använda.

Vid det här laget kan det väl inte förvåna om jag säger att jag även sparar på kottar...Nu har de använts till juldekorationer, men längre fram i vår är de oumbärliga som fyll i botten på krukor och byttor istället för lecakulor och därför är det viktigt att ha dem tillhands, men de får flytta ut från garaget.
Nån mer än jag som är samlare...
Allt gott

Anette Brunsell