Fuktproblem

Fukt i huset, del 3: Platta på mark

Fukt i huset, del 3: Platta på mark

Både nybyggda och äldre hus drabbas av skador på grund av fukt. I tredje delen av Villa Aktuellts artikelserie beskriver vi problemen med hus byggda med platta på mark. I nästa nummer tar vi upp hur man återgärdar det.

Platta på mark är ett begrepp för en husgrund som började produceras i början av 1960-talet. Innan dess byggde man grundplattor, eller grundsulor, under ytterväggar och bärande innerväggar. Dessa byggdes på tjälsäkert djup, det vill säga ner till berg eller tillräckligt stabilt marklager. Det var en både tidskrävande och kostsam grundläggningsmetod.

Populär byggmetod
Platta på mark innebär att belastning från byggnaden fördelas på hela markytan under byggnaden. Metoden innebar att schakt- och fyllningsarbeten förenklades radikalt, vilket gjorde byggtiden kort och produktionen rationell.  Den nya byggmetoden blev snabbt populär och i gruppbyggda områden var det i princip den enda metod man använde sig av. Därför blev de fuktproblem, som kom efterhand, mycket omfattande.

Fuktproblemen finns kvar
Inledningsvis göt man betongplattorna direkt på gruslager, men klagomål på kalla och fuktiga golv medförde krav på att gruslagret måste vara kapillärbrytande. När problemen inte försvann införde man även krav på värmeisolering under byggnaders golvytor, men bara närmast ytterväggar. Flera byggherrar började värmeisolera mellan träreglar över betongplattorna, men fuktproblemen försvann inte.

Lecagrunden
I början av 60-talet var energin billig, så man hade inga problem med att släppa ut värme i den kalla marken. Då visste man inte att orsaken till fuktskadorna var markfukten, som kom av att marken värmdes upp.  Ett trendbrott blev den så kallade Lecagrunden, som började användas under senare delen av 1960-talet. Leca, i form av lecakulor, sattes ut på marken varefter betongplattan göts ovanpå. Därefter kom en mängd variationer av utföranden, men ingen som gav ett heltäckande fuktskydd.

Fuktöppen värmeisolering
Idag vet man att det krävs en fuktöppen värmeisolering på marken före gjutning, för att göra husgrunden fuktsäker. Marken värms inte upp, vilket ger ett lågt ångtryck i jordluften (luften mellan jordpartiklarna). När värmen i byggnaden slås på blir ångtrycket i plattan högre än i marken. Uttorkningen blir då dubbelriktad både uppåt och nedåt. Eftersom värmeisoleringen är fuktöppen sker uttorkningen snabbt nedåt.Uttorkningstiden blir kraftigt reducerad jämfört med homogen värmeisolering, som bara låter plattan torka uppåt mot luften. Tät golvbeläggning kan därför göras om värme är påslagen i huset, även om betongplattans uttorkning inte är fullständig. Resterande fukt kommer ändå att torka nedåt till marken. Även efter eventuella framtida vattenskador kan betongplattan snabbt torka ut till marken vilket minskar risken för skador av fukt under täta golvskikt.

Åtgärda problemen!
I nästa artikel om fukt i huset är kommer Villa Aktuellt att gå igenom hur man åtgärdar fuktproblem som uppstår med platta på mark.