Fukt

Fukt i huset, del 3: Platta på mark

Fukt i huset, del 3: Platta på mark

Både nybyggda och äldre hus drabbas av skador på grund av fukt. I tredje delen av Villa Aktuellts artikelserie beskriver vi problemen med hus byggda med platta på mark. I nästa nummer tar vi upp hur man återgärdar det.

Platta på mark är ett begrepp för en husgrund som började produceras i början av 1960-talet. Innan dess byggde man grundplattor, eller grundsulor, under ytterväggar och bärande innerväggar. Dessa byggdes på tjälsäkert djup, det vill säga ner till berg eller tillräckligt stabilt marklager. Det var en både tidskrävande och kostsam grundläggningsmetod.

Populär byggmetod
Platta på mark innebär att belastning från byggnaden fördelas på hela markytan under byggnaden. Metoden innebar att schakt- och fyllningsarbeten förenklades radikalt, vilket gjorde byggtiden kort och produktionen rationell.  Den nya byggmetoden blev snabbt populär och i gruppbyggda områden var det i princip den enda metod man använde sig av. Därför blev de fuktproblem, som kom efterhand, mycket omfattande.

Fuktproblemen finns kvar
Inledningsvis göt man betongplattorna direkt på gruslager, men klagomål på kalla och fuktiga golv medförde krav på att gruslagret måste vara kapillärbrytande. När problemen inte försvann införde man även krav på värmeisolering under byggnaders golvytor, men bara närmast ytterväggar. Flera byggherrar började värmeisolera mellan träreglar över betongplattorna, men fuktproblemen försvann inte.

Lecagrunden
I början av 60-talet var energin billig, så man hade inga problem med att släppa ut värme i den kalla marken. Då visste man inte att orsaken till fuktskadorna var markfukten, som kom av att marken värmdes upp.  Ett trendbrott blev den så kallade Lecagrunden, som började användas under senare delen av 1960-talet. Leca, i form av lecakulor, sattes ut på marken varefter betongplattan göts ovanpå. Därefter kom en mängd variationer av utföranden, men ingen som gav ett heltäckande fuktskydd.

Fuktöppen värmeisolering
Idag vet man att det krävs en fuktöppen värmeisolering på marken före gjutning, för att göra husgrunden fuktsäker. Marken värms inte upp, vilket ger ett lågt ångtryck i jordluften (luften mellan jordpartiklarna). När värmen i byggnaden slås på blir ångtrycket i plattan högre än i marken. Uttorkningen blir då dubbelriktad både uppåt och nedåt. Eftersom värmeisoleringen är fuktöppen sker uttorkningen snabbt nedåt.Uttorkningstiden blir kraftigt reducerad jämfört med homogen värmeisolering, som bara låter plattan torka uppåt mot luften. Tät golvbeläggning kan därför göras om värme är påslagen i huset, även om betongplattans uttorkning inte är fullständig. Resterande fukt kommer ändå att torka nedåt till marken. Även efter eventuella framtida vattenskador kan betongplattan snabbt torka ut till marken vilket minskar risken för skador av fukt under täta golvskikt.

Åtgärda problemen!
I nästa artikel om fukt i huset är kommer Villa Aktuellt att gå igenom hur man åtgärdar fuktproblem som uppstår med platta på mark.

Fukt i huset, del 2: Gör källaren fuktsäker

Fukt i huset, del 2: Gör källaren fuktsäker

Många nybyggda såväl som äldre hus drabbas av skador på grund av fukt. I andra delen av Villa Aktuellts artikelserie tar vi upp problem med källare och hur man säkrar den mot fukt.
 
I äldre hus tillförs naturlig fukt på flera sätt. Genom inåtriktad fukt-vandring från marken, uppsuget vatten i grundsulor och golv (kapillärsugning) samt ökad uppsugning av vatten vid bristfällig dränering.Utöver dessa huvudsakliga orsaker tillkommer fukttillskott av till exempel motlutande markytor, läckande ledningar, självdragsventilation och allt för låg inomhustemperatur sommartid. Så inte undra på att äldre källarrum blir fuktiga. Den inåtriktade ångvandringen syns inte och för ett otränat öga är det lätt att tro att källargolv och murar är torra. För att snygga till källarrummen är det vanligt att täcka över väggar med reglar och paneler. Golven täcks med reglar och trägolv. Följden blir att den inåtriktade ångvandringen fuktar upp de nya vägg- och golvmaterialen. En nedbrytningsprocess startar med resultatet att det luktar och den bo-ende får snuva. Att värma rum i traditionellt byggda källare är en kostsam historia. Golv och väggar i betong leder snabbt ut värmen i marken. Förr räddades källaren av den gamla pannan som spred mycket värme och att rummen var oinredda.
 
RENOVERING
Alla hus har förr eller senare behov av renovering. När det gäller källare bör man fokusera på fuktsäkerhet, utöver allt större krav på låg energiförbrukning. I dag finns det bra material, som hjälper oss att uppnå högt ställda krav.Det som kan kännas problematisk är alla olika uppfattningar som florerar i byggbranschen. Men de flesta byggexperter är i dag överens om att byggstommar och golv på mark skall vara rumstempererade. Det innebär att värmeisolering ska placeras utanför grundmurar och under golvkonstruktioner på mark, såsom källargolv.
 
GOLV
Fuktsäkra rum i gamla källare kräver oftast värmeisolerade golv. 90 procent av betonggolven i källare byggda fram till 1950-talet är oarmerade. Tjockleken varierar mellan några cm till cirka 10 cm. Det rekommenderas inte att lägga nya golvskikt över de befintliga betonggolven, eftersom de alltid är fuktiga. Att knacka bort betonggolv är en relativt snabb och väl prismotiverad åtgärd, eftersom man då dessutom får bättre takhöjd och kan byta gamla ledningar under golven. Kontakta expertis om det finns risk att schakten kan underminera grundkonstruktionen.När betonggolven är borta bestäms eventuell urgrävning med hänsyn till takhöjd över slutlig golvnivå och golvets totala tjocklek inklusive värmeisolering. Ur fuktsynpunkt ska värmeisoleringens tjocklek under det nya golvet vara minst 100 mm, med golvvärme minst 200 mm. Olika typer av vär-meisolering har olika krav på dräneringslager under isoleringsskivorna, vilket direkt påverkar schaktdjupet under den blivande golvnivån.Tänk på att utvändigt kan dräneringsnivån kring källaren begränsa schaktbottennivån under källargolven. Hjärtväggar kan göras fuktsäkrare genom att en entreprenör injicerar en speciell vätska som blockerar porerna i betongväggen och därmed bryter fuktuppsugningen.
 
UTVÄNDIG GRUNDMUR
Tänk också på att schaktningen inte får underminera grundsulor. Efter uppgrävning tas asfaltskikt bort, som annars hindrar uttorkning till marken. Placera värmeisolering utanför grundmurar och prioritera fuktöp-pen värmeisolering. Av energi- och klimatskäl förordas 200 mm tjock isolering, men ur fuktsynpunkt är 100 mm tillräckligt. Följ material-leverantörens instruktioner. En del värmeisoleringsskivor kräver ett separat dränerande grusskikt, medan andra både dränerar och värmeisole-rar utan grusskikt. När återfyllningen utförts och marken kylts av startar uttorkningen. Vintertid, när marken är mycket kall blir uttorkningen snabbast.
 
DRÄNERINGSLEDNING
Dränrör fungerar som bräddavlopp för markvatten. Dränledningen läggs 100-150 mm lägre än grundsulors underkant. Om markvattentillrinning sker i schakten läggs dränledning i lutning för kontinuerlig vattenavledning. Normalt kan dock dränledningen läggas utan fall, dock ej i bakfall.Dränledningen kringfylls bäst med makadam, fraktion 8-12 eller 8-16 mm. Kringfyllningen skyddas med en geotextilduk, eller s.k. markduk, som även skyddar värmeisoleringen för återfyllnadsmassor.

Sidor